Börjar att intala mig, liksom alla andra som ljuger för sig själva, att "det är skönt med rutiner igen", "bra att få lite struktur", "hösten är en fin årstid då man kan tända ljus och dricka te".
Skämt åsido. Har turen att jobbet inte känns så jobbigt, utan ganska roligt till och med nu och då. Men det jobbiga är hur lite tid man har till allt annat som kanske är ännu roligare =)
Tillbaka till att träna kvällstid. Det börjar dessutom vara lite småkyligt ute på kvällarna. När man kört klart intervaller och ska cykla hem så har jag frusit om både händer, fötter och huvud. Så man måste planera lite, mössa/keps med, varmare handskar och tåskydd på skorna. Sen när man är ute fram mot kl 21 behöver man lysen med sig också. Bök!
Jag och frun kikar på lite hus och förra veckan var vi med i budgivning och hade otrolig vånda hela veckan då priset var på gränsen till vad vi har råd med. Tillslut drog priset iväg så det var långt över vårt tak vilket gjorde det lättare att släppa. Men jag kände stor fysik påverkan som spred sig till träningen. Hade svårt att köra hårt när hjärnan går på högvarv och grubblar på hur man ska agera i så stora beslut.
Sista kvällen på semestern tog jag en vilodag helt "oprovocerat". Jag var inte trött i kroppen, hade lugna dagar innan och jag hade tiden. Men jag orkade bara inte engagera mig i att dra iväg och allt runt omkring var den uppenbara orsaken till känslan. På måndagen sen fick vi klart att huset var utom räckhåll samt att man fick göra bort jobbstarten. Jag hade fått lite propåer under semestern där det kört ihop sig lite i mitt viktigaste projekt så jag hade gått och grubblat lite på detta också så det var skönt att få komma på jobbet och kunna börja ta tag i problemen.
För att orka köra bil hem på eftermiddagen hade jag tagit koffein också så på måndagkväll var jag i mental topptrim. Grubblerier och huvudbry hade fallit undan och var utvilad och koffeinhög. Kände direkt att det var lika bra att utnyttja känslan att köra ett ordentligt hårt träningspass. Sagt och gjort.
Har inte kört så många varv på min XCO-slinga på Rösberget i år så ställde siktet på den. Har grunnat på en variant av min bana där som blir lite längre och ger lite mer tid att dricka och samla sig, en mer balanserad version helt enkelt. Jag gjorde så att jag körde 2 varv i tävlingsfart, först 1 varv på den nya längre versionen och sedan ett varv på original-banan. Tiderna på varven blev ca 14 minuter och 12:20. Detta upprepade jag sedan ytterligare en gång. Så det blev ungefär 2x26 minuter tävlingsfart på riktigt XCO, som Tengman och Enberg kan intyga efter att jag fick förmånen att visa dem banan förra tisdagen. NP mellan 300 och 320 på de fyra varven. Notera den tomma blicken i bilden nedan...
Banan ger ingen direkt chans att vila då det antingen är uppför på elljusspår eller brötiga stigar. Jag noterade också nu när jag för första gången körde 2 varv utan vila att det krävs ett väldigt fokus för att hålla en hög fart på den banan. Det är så pass mycket tekniskt att när man tappar orken och fokuset så blir man studsig och tappar rytmen.
Mitt KOM är på 11:24 och nu hade jag min bästa varvtid på 12:15. Men det är också en väldig skillnad att köra en varv för max eller att köra 2 varv ihop. Förra året då jag körde 3x1 varv hade jag tider kring 12:10 på 1 varv, så 12:15 var ändå helt okej. Då kände jag att de fanns mer att ge på vissa ställen. Tiderna är också beroende på hur torr eller fuktig sanden i den tuffaste backen är. Är den torr blir det mycket jobbigare och med rätt fukthalt blir den fast och går betydligt snabbare.
Den längre versionen av banan blev faktiskt rätt bra, lite mindre intensiv då den bryter av den värsta backen på mitten.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:
Följ mig också på:
Intygar härmed att banan är rejält utmanande 💪
SvaraRaderaJapp, och får man Enberg att punktera är de också rätt bra bröt 😄
Radera