Har haft en riktigt bra träningsvecka, men kände ändå att jag inte riktigt ville ta ut en vilodag på söndag, utan ville få in ett lagom pass till i veckan. Det slog mig att det är ju cykling jag håller på med, och har inte cyklat utomhus sedan mitten på december (!). Skidor har blivit bekvämare och cykling har de inte blivit då det dels varit väldigt kallt (kallare att cykla än skatea) och väldigt isiga vägar.
Så efter att vi haft kalas så tänkte jag ta en sväng innan middagen. På med kläderna och ut till cykeln. Båda däcken för tomma. Försöker skruva upp ventilerna men det går inte med handkraft, typ fastfrusna/tubeless sealant limmade. In hämta tång, försiktigt lossa dem, pumpa. Bra cyklar iväg, kan inte växla. Tillbaka hem. Inget batteri i något. Sätter bakväxelbatteriet på laddning, försöker koppla upp reglaget men den är heldöd den med. Försöker lösa att plocka loss reglaget utan att ta bort bar mittsen, för den är jättejobbigt att fästa i styret. Springer in och ut 8 gånger för att hämta olika saker runt om i huset. Tillslut får jagloss bar mitten innifrån utan att lossa den från styret. Tar loss reglaget. byter batteri. Nu funkar det. Sen får jag sitta och vänta 15-20 minuter för att vara säker på att ha ström rundan runt. Jag är ju redan här rätt irriterad, det sista dagsljuset har passerat.
Nåja, jag kommer iväg. Känns faktiskt bra när jag väl cyklar. Kan ligga på rätt bra "distanseffekt" och pulsen ändå tryggt under 70-72%. Misstänker att mätaren är lite off, som vanligt när det går sämre eller bättre än väntat.
Passet rullar på men efter en timme känner jag att framdäcket börjar svampa. Har haft förr problemet att då jag pumpar så tätar det inte riktigt i ventilen. Kör på och där kring 2 timmar så är det väldigt mjukt. Tänker ska jag ladda full fart och se hur långt jag kommer, har kanske 25-30 minuter hem. Jag stannar till och känner att det är helt tomt, måste försöka få i luft.
Ställer cykeln mot plogkanten, det är mitt i skogen. Fipplar fram CO2, men kan inte med handkraft öppna ventilen, hela ventilkärnan (?) följer med. Hmm, do or die, bestämmer att ta loss hela ventilkärnan för att öppna den. Efter en stund i munnen så får jag upp den, sätter tillbaka den och är redo att pumpa med co2. Nu visar sig vad det egentliga problemet är, när jag trycker co2.munstycket mot ventilen så åker ventilen in i fälgen och luften åker ur däcket. Själva muttern, som är i plast(!), orkar inte hålla den fast. Utan den glider längs gängorna. Så jag får i lyft, men så släpper ventilen och jag är tillbaka med tomt däck. Rätt less i det här läget.
Bara ringa Elin och säga att hon måste ta med barnen i bilen och komma och rädda mig. Hade så lite batteri i telefonen att jag bara hann säga "åk mot..." så slockna den. Men efter jag värmde den lite fick jag igång den och han förklara var jag befann mig. Sen slockna det helt så det vara bara börja gå och hoppas att hon förstått vägen =) Tur att de inte hunnit lägga sig ännu i alla fall.
Kommer hem tillslut med riktigt ömma fingertoppar av a i kylen skruvat ventilkärna osv.
Har sen fixat ny ventilmutter i metall som ska hålla trycket mot fälgen och även beställt nya CO2 på 25 gram så man har lite marginal. Sen blev det beställt en hel del andra grejer också lite inför cykelbytet.
Kändes som allt som kunde krångla gjorde det. Men skönt att själva cyklingen kändes rätt bra. Även om det faktiskt är rätt mysigt att tuffa runt i skidspåren där man ser lite folk och sådär, jämfört att ligga längs mörka isiga vägar och nöta.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar