Sedan jag blev dålig förra helgen har jag funderat mycket på när jag ska kunna tärna, när jag borde träna och vad de skulle ge att träna.
Absorbera träning
Jag har landat i ett lite nytt tänk för egen del. Istället för att bara fundera om jag KAN träna så tänker jag vad det GER att träna.
Det är ofta så att man kan träna fast man är lite hängig, att bara rulla runt i zon 1 funkar ju alltid. Men jag har nu på slutet börja tänka på ordet absorbtion. Kan kroppen absorbera den här träningen? Kan jag uppnå något syfte med träningen, mer än att fylla ut timmar i boken. Man hakar lätt upp sig på att "timmarna ska in" så till den grad att det får ett egensyfte att bara logga tid. Men det är ju inte så de funkar, kan inte kroppen absorbera och tillgodogöra sig träningen så är den inte produktiv.
Det går att köra intervaller när man är hängig, säkert inte på bra effekt, men det går. Det går också att köra länge. Men om inte kroppen kan ta till sig träningen och anpassa sig till det bättre, så gör den ingen nytta. Dessutom blir det förståss kontrapoduktiv om man istället tar längre tid på sig att bli helt frisk.
Rampa upp min träning efter förkylningen
Jag rampade upp träningen under förra veckan allt eftersom förkylningen släppte. Men jag var snuvig och roslig i halsen hela förra veckan. Svårt skillja på förkylning och eventuell pollen. Men det gick bättre och bättre, men visste kände jag att jag blev mer påverkerad av mindre träning jämfört med normalt.
På torsdag skulle jag ut och gasa lite tävlingsfart, men redan 2 minuter in i första intervallen så gjorde jag en grov "over the bar" blev rätt omtumlad, men kunde köra vidare. Efter några minuter in i intervall två så gick däremot en eker av och då avbröt jag för att inte göra hjulet skevt. Kändes ändå ok att ta i fram tills dess.
Men sen fredag så skulle vi till Lycksele och jag som vanligt tänkte cykla delar av sträckan. Det blev ett 100 km pass längs mycket grus och i rejäl blåst, mest av vilken var motvind. Jag tog 3 bars vilket är som jag brukar, men jag skulle nog kompenserat för att jag varit dålig och laddat mer energi. Jag blev riktigt trött på slutet av detta pass. Helt slut. Jag kände av det även dagen efter och beslutade att ta en vilodag. Där var typexempel på att kroppen inte kunde absorbera 3 h 40 minuter. Det blev onödigt hög belastning. Mer snuva och hostningar.
På söndag ville jag ut och känna lite på kroppen igen. Körde några riktigt roliga stigar i Lycksele. Upp för en bred stig drygt 2:30 och sedan teknisk flowig stig utför ned igen, dessutom kan man välja två stigar utför så jag varierade lite.
Jag har svårt att avgöra skillnaden på pollen och hösnuva som gör kroppen trög eller bara det faktum att jag inte kört någon intensivt sedan Lugnet. Det var i alla fall riktigt jobbigt, men gick ändå ok att trycka siffror. Sista vända upp snittade jag väl ~430 watt i 2:40 ungefär. Visst jag skulle behöva kunna hålla den effekten ungefär dubbelt så länge, vilket troligen är där problemet ligger nu efter sjukdomen. Men det var ju bra att de gick att få upp någon fart i alla fall. Det var inte helt långt från topp placeringarna på ett segementet där, jag missade dock starten så fick ingen tid men tiden på klockan var helt ok.
Känslan efter att trycka på lite igen |
Pollen är ju olika på olika platser och jag upplever att jag direkt blev bättre när jag kom tillbaka till Skellefteå, kanske har vi gjort bort det värsta här medan Lycksele ligger lite efter och har mer kvar ännu. Skulle kunna vara de som gjorde mig så sänkt av de där distanspasset också.
Till helgen ska jag göra ett riktigt VO2max-test för första gången. Det blir spännande och jag hoppas inte förkylningen sänk mitt värde allt för mycket, skulle ju gärna vilja logga över 70 ml/kg/min i alla fall.
Frun ska vara bortrest i veckan så det blir nog en del monark dessvärre. men kan vara bra för att känna på effektnivåerna under kontrollerade former.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar