Över min laktatfyllda kropp att jag släpper tätgruppen

Motivation

I veckan har jag börjat arbeta igen. Jag måste säga att det känts motigt. Inte för själva jobbandet, det är ganska roligt och vi har spännande grejer på gång. Men för träningen. Nu är man åter igen dömd till att sköta all träning under veckan efter man har lagt barnen. Nu har jag väl inte hunnit anpassa mig men jag har varit väldigt trött och seg på kvällarna när jag ska ge mig iväg. Sover mindre och går upp tidigare. Blir väldigt trög efter läggningen. 

Sen är det väl hela grejen att det börjar vara mörkare och lite kallare på kvällarna. Ofta dunkelt innan jag är hemma. Nu i veckan har det ju ändå varit kanonväder och så varmt att man kan köra kort-kort även på kvällen, så det var ju tacksamt. Blir det dessutom sämre väder nu så kommer nog drivet svalna. Särskilt att få in de där lite mer fostrande passen på 2 h med innehåll av intervaller.

Trots att tävlingssäsongen egentligen startar nu så känns det lite som uppförsbacke rent med träningen. De är väl det där att man vet att nu är de 10 månader av träning på kvällarna när barnen somnat och de känns lite segt.

Men tanken är väl att hålla ut i all fall september ut beroende på vilka tävlingar som går och när. I helgen blir det primär, se mer längre ned! 

Velar fram och tillbaka kring både SM XCO och Huskvarna mountain/Hallbyrundan. Hade först tänkt åka på SM men blev riktigt sugen på dubbeltävlingen i Jönköping vilket i princip ger 2 SWEcup XC på samma helg, dessutom Hallby som var så bra bana. Men det är en otroligt dryg tripp som innebär ledigt från jobbet 1-2 dagar och så 14 timmar i bil enkel(!). Så det kankse blir så att jag satsar på enbart SM. Vi får se när de lyckas spika datum och allt runt omkring.

Tävlingspremiär

Obbola XC i helgen vilket är en kortare version av OC. 20 km så tävlingstiden blir nog inte ens 60 minuter. Knallhårt med andra ord. Att banan saknar backar gör att det är svårt att skapa separation i tätgruppen. Det gäller att cykla riktigt fort på stig för att kunna stressa de andra. Troligen blir det en väldigt stor grupp (5-10 stycken?) som följs i täten. Det kommer också bli viktigt med postion för ligger man i svansen på tåget när någon attackerar så kan man lika gärna cykla hemmåt för då kan de bli ointagliga luckor. På under 60 minuter hinner inte folk brytas ned så mycket och kramp blir ingen faktor så det blir spännande. Jag vet inte ens vilka som är anmälda så jag förutsätter att det blir en whos-who av norrlandsraketer. Det blir nog att hålla ögonen på Umeå-killarna för de kan ju de där stigarna. Banan följer inte direkt OC även om den säkert går på vissa delar som är samma. 

Fysiskt är jag ju ändå rätt bra. Jag är mycket snabbare än jag själv var ifjol. Jag körde ett maxvarv på min hemmabana White Mountain race igår och jag slog mitt eget KOM från i fjol med en dryg minut eller dryga 5%. Det kändes bra då den banan är ett rätt komplett test. Däremot är jag osäker på var jag har huvudet!? Nu har man ju hela sommaren trubbat av sin tävlingsskalle och bara lullat på. Men jag kan iaf pressa mig för maxvarv och har gjort några gånger. Jag bara hoppas jag inte blir "nöjd" under loppet utan verkligen ger allt där ute och biter ner när det gör ont. Avslutningen kommer ju bli galen skulle jag tro. Över min laktatfyllda kropp att jag släpper tätgruppen.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------
Följ mig också på: