En strava-placering värd mer än 50 KOM, kan de vara sant?

Sista stoppet på semestern var utanför Avesta. Det var inte planerat men en snabb koll på kartan så inser man de man redan vet. Det är nära till både Borlänge och Säter. Läge för ett test och sedan den mest gedigna analysen av ett segment jag har blivit tvingad att göra! Det är obligatoriskt att läsa inlägget förbi där det står MEN...

Jag valde banan för Klippingracet i Säter som låg 40 minuters bilväg från vårt B&B.

Jag har tidigare skrivit om när jag testat XCO-banan på Hallby i Jönköping och den kommande SM banan i Göteborg.

Klippingracets bana är lite annan karaktär. Eller banan är liknande med det finns inte riktigt samma terräng att arbeta med som i de andra två banorna. Klippingracet körs på en liten liten kulle som man kör upp och ner på ett antal gånger. Det är en mycket snabb bana, inte så branta backar och korta snabba vändningar. Sen är skogen naturligt av lite mindre stökig karaktär, det är inte lite stora features av det naturliga. Det finns stök och de känns särskilt när man kör fort men inte på samma sätt som de övriga banorna. Det är inga hopp och 2 drop. Det som däremot finns och är roligt är stora stenhinder som man får tas sig upp och över, dessa var inte helt lätta alla. Men både Hallby och Göteborg är mycket roligare banor mest för att terrängen där är mer animerad.

För er från Lycksele så är Furuviksbanan väldigt lik Klippingracet i karaktären om man ökar höjdprofilen, bygger massa större hinder och ökar svårigheten på stöket. Men de är samma typ av terräng.

Jag hade ingen vidare feeling när jag rullade iväg för ett rek-varv. Vi hade haft en intensiv semesterdag. Hade nog lite vätskebrist med lätt huvudvärk. När jag kört igenom banan 1 varv så körde jag ett varv med lite grundfart, typ tempo/sweetspot för att kika på alla hinder i lite fart. När de varvet var klart hade kroppen kommit tillbaka och jag var laddad för ett varv med gas! Det kändes bra att trycka på och som jag skrev här om dagen så hade jag nog en liten formtopp. Körde alla A-hinder och hade inga jättemissar, blev långa vägen runt i någon kurva och så där. Flera av stenhindren kan man nog hoppa över smidigt men jag hann inte lära mig det. Hade varit kul att se Lindgren ta hindren.

Banorna i Hallby och Göteborg var ju inte körda av hela Sverigeeliten på samma sätt som den här banan i Säter är i och med att Swecuperna gått på just den banan flera år. Detta gjorde mig nervös då det skulle ge en värdering av tiden på ett annat sätt, skulle de vara möjligt med en topp 10? Jodå, det skulle visa sig bättre än så. Endast slagen av Emil Lindgren på det här segmentet, häftigt!

Jag har i all fall fått leva i tron att detta stämde och var frid och fröjd i nästan en hel vecka!

MEN...

Det första jag kollade var om tiderna kom från själva tävlingen eller ej. Topp 10 är det är endast Calle Friberg (6:a) och Axel Lindh (7:a) som har tider från den faktiska tävlingen 2019. Övriga har tider från veckan innan tävlingen och jag förutsätter att det är testvarv och väckningspass med ett hårt varv. Det är bra, det blir mer rättvist att inte jämföra ett hårt varv med tävling på 90 min.

Jag hade faktiskt skrivit klart de här inlägget med ett annat slut men det skavde lite att påstå att jag var lika snabb som dessa herrar så jag gjorde en lite djupare analys av segmentet via "Effort comparison" i strava och ajajaj, där kom sanningen som ett brev på posten! Banan som de kört i Klippingracet 2019 skiljer sig på 2 ställen från Segmentet "Klippingracet Säter". Jag körde ju på GPS-filen för segmentet! Men det är så liten skillnad att tiderna ändå registrerats.

Calle Fribergs tid (6:a) från 2016 är den enda topp 10 där banan varit den samma som jag kört, men den tiden är ju då från racet och inte ett testvarv. Jag har gått igenom Effort compare mot alla topp 10 på listan. Det första stället så tappar jag 8-9 sekunder mot alla utom Calle i topp 10. På det andra stället tjänar jag mellan 35-43 sekunder då de kör en liten extra loop. Medelvärdet på diffen blir 38 sekunder. Summerar jag dessa skillnader blir det alltså 30 sekunder till min fördel längs varvet.

Om jag lägger till 30 sekunder till min tid hamnar jag istället på 14:39, vi säger 14:40 jämnt. Då skulle jag alltså hamna kring 8:e plats på segmentet. Med extremt mycket hypotetisk beräkning som inte tar hänsyn till skillnad i förhållanden med mera så är jag ändå mycket nöjd med prestationen. Det hade smakat bättre med en ren jämförelse på exakt samma bana. Men genom att diffen är samma mot alla i topp 10 är jag rätt bekväm med att räkna om den tid jag skulle ha fått på den banan.

Jag är jättestolt att jag kan placera en tid bland dessa herrar! Hela vägen topp 30 är de rätt mycket vassa cyklister! Först måste jag ju kunna köra den varvtiden 1 gång, sen får jag lägga till fler varv.

Det finns som sagt massor av disclaimers på hur oexakt denna värdering är, men jag försöker fira stort och smått när de går bra i träning. Och det här är en bra prestation av mig. Så jag låter det stärka självförtroendet och gottar mig lite i det. Särskilt ett år som detta känns det viktigt att hitta andra saker än tävlingar i träningen som motiverar och känns.

Nedan visas effektprofilen för varvet.