Uppladdning
Tränat på bra sedan helgen i Falun, körde ett tömningspass på onsdagen och blev lite cyklande på torsdagen då jag var funktionär på ett lokalt endurorace klubben arrangerar. Sen fredag ett väckningspass med bra feeling, knäppte 2 KOM och jag tror det blev 1 eller 2 på tömningspasset också. Sen såg jag till att äta och dricka mycket dagen innan då det skulle bli mycket varmt. Man är inte precis acklimatiserad till värme efter den här våren.
Energiplan
Körde som vanligt mina rödbetsshots och koffein innan. Sedan hade jag två 600 ml flaskor med sportdryck där den ena också hade en salttablett för High5 i sig, och så gel i min softflask. Langningen är dock redan efter knappa 40 minuter och det är ganska mycket folk i starten så jag hade ju knappt fått i mig halva flaskan. Inte heller den andra fick jag i mig helt så jag tror det blev nog bara kanske 700 ml på hela loppet. Det är i underkant för nästan 2 timmar i den värmen.
Race
Snacka igenom läget innan start! |
Direkt i starten går det snabbt men relativt kontrollerat. Det är ingen som sliter ihjäl sig precis. Det är ungefär 5-6 km eller 15 minuter innan banan bjuder in till lite mer hårdkörning. Det är väldigt många som ska fram och slåss om positionerna, men de brukar ge sig när det blir stig eller uppför. De första kvarten har jag en snittpuls kring 160 slag (85%). När vägen sedan byts mot stig som dessutom går svagt uppför så biter det bättre. Där kör vi på och trots att jag vet om det så hamnar jag väl som 6-7a in på stigen. Men några gör sämre spårval och jag kommer upp som 4:e man efter Henrik Blom, Team Hi5, Viktor Knutsson Team Hi5 och Samuel Brännlund Team UV. Redan efter första stigen som tar 3 minuter får vi 4 en skaplig lucka bakåt. Jag snittar 176 i puls längs stigen, eller 93%. Nu går det hårt! Efter en bit på grusvägen igen ansluter Peter Göransson också Team UV och vi är 5 i täten.
Vid nästa stig ser jag till att vara först och kör på riktigt hårt. När vi kommer ut på andra sidan är det bara jag och Henrik Blom med en lucka ned till resten. Vi kör på efter grusvägen, men han har för hög fart, jag lyckas inte återhämta trots att jag ligger på rulle. Ligger kvar kring 90% och säger att om han sänker farten något kan vi hjälpas åt. De var han inte sugen på utan drog iväg själv. Jag väntar in bakomvarande grupp med Viktor och Peter, där nu Brännlund också fått släppa. Inte helt i ordning från en tids sjukdom.
Tre man i jagande andra grupp. |
När vi väl kommit ut på andra varvet och det blev mer lättåkt igen så var det svårt att få upp farten. Viktor var inte intresserad att bidra till att jaga efter Blom, det är teamkörning och det får man väl räkna med i cykel. Jag förhandlade lite med honom och han tog några milda förningar i alla fall så man fick en chans att försöka återhämta. Peter var inte intresserad av att bidra till farten utan föll igenom sina förningar. Jag visste inte hur långt efter gruppen bakom var men jag ville ju inte att de skulle komma ihop så vi skulle bli någon större grupp igen. Så jag fick ligga mycket i front. På hela loppet blev det bara 7 minuter som var under Zon 4 (hade 54 minuter på Långa Lugnet). Inte direkt några återhämtningsperioder det vill säga.
När vi kom till banans enda branta backe, den till Rävastugan, så såg jag till att riktigt grilla det som gick och tänkte att Peter skulle trilla av då han inte orkade gå runt och dra. Blev mycket förvånad när han satt som limmad på mitt hjul hela vägen upp. Vi tog in 20 sekunder på Blom bara i den backen som tar 90 sekunder (data från segmentet). Men gruppen var alltså intakt och jag fick fortsätta försöka hålla uppe farten, då det fortsatt saknades intresse att bidra även efter backen.
Hårdkörning i banans enda branta backe! Foto: David Andersson |
När vi vänt längst bort och var på väg tillbaka kommer ytterligare ett stigparti och där fick jag faktiskt en liten lucka, några sekunder, men i efterföljande utförslöpa tryckte de ikapp igen. Nu hade jag snittat tröskelpuls i 60 minuter från dess att hårdkörningen började.
Sen kommer en uppförsbacke längs grusväg som är längre men inte så brant. Det blev samma sak igen, det stannade av helt när jag inte drog. Jag testade att helt sluta cykla och sätta mig upp men då gick det otroligt sakta. Så jag försökte igen att trycka på uppför i hopp om att nån skulle få släppa. Min styrka är ju uppför då jag är lätt medan både Viktor och Peter är större än mig och har bättre driv på platten. Men inte heller här var de något fel på krafterna utan alla hängde med hela vägen upp och vi rullade in på Lidvägen tillsammans. Här tog faktiskt också de andra några förningar värda namnet. Med ca 10 km kvar gjorde Viktor ett ryck med bra fart på platten. Jag försökte men hade inte mycket kvar att trycka med. Peter däremot laddade på en bryggning och gick ikapp Viktor. De såg att de fick lucka och fortsatte trycka på. Jag var rätt slut och fick bara köra på själv så hårt jag orkade. Jag såg ingen bakåt, men kände mig inte alls trygg. Jag tappade 30 sekunder framåt ner till stigen vid grustäckten, men tog igen 15 sekunder på den stigen och då såg jag dem igen. Slutet av loppet var bara att gneta det sista. Kändes aldrig som jag skulle komma ikapp och jag såg ingen bakåt.
I sista lilla lilla backen på elljusspåret fick jag vansinnig kramp i baksidan låren och parkerade totalt. Tur jag var själv för där tog det stopp. Där märkes det att jag inte druckit tillräckligt.
Hann kosta på mig ett leende i alla fall! |
I mål blev jag alltså 4:a tillslut. Kring 2 minuter efter Blom som vann efter solokörning och ungefär 1 minut efter Viktor och Peter, där Viktor blev 2:a. Placering 5 och 6 var ytterligare 2 minuter efter mig.
Jag är nöjd med prestationen, men inte direkt resultatet. Prestationen då jag fick köra riktigt hårt och att jag satsade på mina styrkor och försökte i backarna. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle gjort på något annat sätt med den frustrerande situationen som blev. Att gå med Blom hade självklart varit idealt, men han var för stark. Precis nog högt tempo för att man inte ska hinna återhämta på rullen innan nästa förning. Hade jag klarat några minuter ytterligare tills vi fått mer lucka hade det kanske varit möjligt. För även han måste ha sänkt tempot eftersom det inte var mer än 2 minuter i mål (varav 30 sekunder var min kramp på elljusspåret). Eller så hade jag totalt brunnit upp efter 60 minuter och sen rasat. Enda andra alternativet hade väl varit att mesköra och låtit gruppen bakom kommit ikapp för att fått lite mer hjälp med farthållningen, men det är ju inte alls säkert att de gett en bättre placering, snarare tvärtom. Svårt det där med det taktiska spelet.
Nästa år kör nog Sam också |
Ljugarbänken! |
Analys
Snittpulsen var alltså 166 slag, eller 1 slag under tröskel i 1 h 56 minuter. Med 35 minuter i Zon 5 och endast 7 minuter i Zon 3. Sett både till pulsdata och RPE så var detta klart hårdare än Långa Lugnet!
Tid i Pulszoner Kraftloppet 2019 |
I längdskidor hade det varit Blom varit Ustiugov, Knutsson hade varit Legkov och Göransson Northug. Och du Södergren. Hehe.
SvaraRaderaHehe, den var bra! Måste räkna ut hur jag ska hantera sånna där situationer i kommande race. Något har man väl lärt sig i alla fall!
Radera