torsdag 16 augusti 2018

XCO vs XCM vs Cykelvasan - Vad ska man säga?

Nu när jag kört några långlopp så är det uppenbart att man måste köra fler sådana för att bli bra på det. Det har många specifika taktiska inslag och en disponering man måste träna på för att ha en känsla för när man ska gasa och när man ska vara cool.

Jag slits mellan 2 inställningar till det. Den första är att det vore roligt att bli bättre på det, själva racingen kan nog vara ganska kul när man kan spela spelet och är mer bekväm med klugkörning i 30+ km/h.. Även om banorna ofta inte är superinspirerande, särskilt inte Cykelvasan som helt saknar stig. Den andra sidan är att det är egentligen XCO-lopp jag dras mest till. Dessa tycker jag är roligare och de gynnar också mina styrkor bättre.

Men som Gunnar Töjren konstaterar i sitt inlägg Aldrig mer LL så är det väldigt stort fokus på LL (långlopp) i Sverige. Medans det på den internationella arenan är XCO som är huvudgrenen. Det är både märkligt och synd. Om det blev större status med XCO i Sverige kanske vi skulle ha möjlighet att producera några internationella stjärnor (någon fler än Rissveds dvs). Swecup XCO har 5 deltävlingar medan LL-cupen har 9 stycken. Jag upplever också att de är mycket lägre status på XCO-loppen. Vill man bli nått i Svensk MTB är de långlopp som gäller. Det gör också att de flesta mindre lopp som arrangeras ofta får mer LL-karaktär då det locker fler deltagare, vilket gör det lättare att få ekonomi i ett arrangemang. Kraftloppet (LL) i Skellefteå har 200-300 deltagare medan vår XCO White mountain race hade ca 30 ifjol. Detta drivs förstås av sponsorer som hellre sponsrar åkare som kör event med 1000 deltagare än med 100. Det blir också mer media kring långloppen, med Cykelvasan i spetsen.

Det vore häftigt om fler i eliten verkligen satsade på XCO. Nu vet jag att de finns endel som gör det och inte kör så mycket långlopp. Men av samma anledning är de inte lika kända för någon utanför cyklingen. Sen för att skapa en riktigt toppbana för XCO krävs en jätteinsats där oftast också kommunen måste vara med och satsa och stötta. Det är ju långt ifrån alla orter där åkare har möjlighet att träna på en sådan bana också. Men man kan ju köra XCO på naturliga banor också, utan stora hopp och byggda superduperhinder. Har man bara en rolig slinga på 3-7 km med mycket stig och någon bra klättring så är det ju bara att köra ett lagom antal varv!

Jag tycker även mindre arrangemang med LL-karaktär med fördel skulle kunna gå på varvbanor, inte då 5-7 varv men kanske 2-3. Vissa långlopp går redan i loopar där man kommer tillbaka till målområdet. Visst blir det mindre naturupplevelse för motionärer som får köra samma stig 2 gånger men jag tycker det blir mycket bättre stämning då publiken får se åkarna fler gånger. Det blir också lättare med lagning för oss som inte har stöd för klubb med sådant utan som för mig ska skötas ev Elin som samtidigt har hand om Sam. DÅ underlättar det att det är vid målområdet eftersom de är svårt ta sig ut längs banan.

Jag lockas ju, som de som läser bloggen regelbundet vet, mer av XCO, men samtidigt är det svårt att fokusera på det när man bor i Norrland. Så jag kör de lopp som finns i närområdet, med några resor söderut på sommaren. Men bor man i mellansverige finns det ju så mycket tävlingar på en armslängds avstånd att man lätt kan välja att enbart köra XCO, eller enbart köra långlopp. Precis som Töjren verkar ha beslutat att göra.

Jag tycker det ställs på sin spets med cykelvasan som helt saknar tekniska inslag. De vanliga loppen i LL-cupen har ju i alla fall någon eller några mil stig insprängt i banorna. Det som är kul med vasan är att alla är där och att det röner stort intresse. Sen kan det nog vara rätt kul racing om grupperna blir lite mindre. Jag tror om gruppen varit 10-15 man istället för 40-50 så hade vi kunnat göra en bättre tid. Vi hade då kunnat organisera lite körning. Jag vet inte om det var något uppstyrt dragjobb i vår klunga för jag satt så långt bak. Men farten gör att jag misstänker att de var svårt att få till.

Slutsats

Varför håller jag på att tjata om det här? Oklart, men jag behöver liksom sortera mina egna tankar. Jag kommer inte definitivt välja spår utan kommer säkert köra både XCM och XCO. Men blir det långlopp kommer jag nog välja banor med lite omsorg. Satsa på de som innehåller mer stig och backar. Undvika de med väldigt långa tävlingstider, jag tycker max 3 timmar räcker gott, gärna mindre än så. Samt undvika de med väldigt lättåkta banor. Cykelvasan är ju den enklaste av alla banor men den vet jag inte hur det blir med, den blir nog svår att undvika =) Jag kommer nog nästa år försöka åka på någon Swecup XCO, gärna Falun hade varit roligt då den banan verkar va världsklass, sen har vi inte mycket hopp att träna på här så vi får i så fall se hur det blir med alla A-linjer, men ändå.

Lugnet XCO 2018. Bild från cykelkanalen.se

När man bor i Skellefteå och har familj så är det svårt att bränna av tävlingsresor varje helg. SM i Östersund var den närmaste stora tävlingen och dit var de 6 h bil. Annars är de nog Falun och Stockholm/Uppsala som är närmaste racen, och det är ju 8-9 timmar i bil enkel väg. Väldigt mycket tävlingar går i området mellan Stockholm och Göteborg. Till Huskvarna MTB tour (som jag varit och är sugen på) är det 110 mil och 23 timmar i bil (utan pauser). Startar man istället i Huskvarna och kör söderut kommer man till mitten på Tyskland på samma sträcka. Då har man nog tillgång till rätt mycket racing =) Men bor man där behöver man ju inte åka mer än 30 mil för att tävla varje helg skulle jag tro.

6 kommentarer:

  1. Tack för väldigt bra inlägg. Jag som åker skidor på vintern och bor i södra Sverige ogillar att ni i Norrland har tillgång till snö och många skidtävlingar. Jag får åka 70 mil för att komma till Sälen, annars är det rullisar som gäller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, roligt att höra! Ja, då är det tvärt om! Så sett så borde jag satsa på längdskidor istället =) Jag utnyttjar det i alla fall så till vida att jag åker mycket själv, men tävlar inget.

      Radera
  2. Xco behöver nog lite inkörstid med sina nya banor som kräver sådant arbete av arrangör och en annan typ av cyklist. Annat förr när man använde naturen som bana. Där någonstans tappades mitt intresse för xco och blev mer fokus långlopp. Plus att mindre tid fick göra att jag blev tvungen att prioritera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att höra dina tankar! Jo, det är sant. Att skapa en toppbana kräver mycket arbete, och ofta även satsning från kommunen. Det är heller långt i från alla orter där det finns möjlighet för cyklister att träna på en sådan bana. Men man kan ju köra "XCO" även på naturliga banor utan hopp och byggda superduperhinder, precis som förr i tiden, bara ha en 3-5 km slinga med mkt stig och lite bra klättring och så köra ett antal varv. Sen tycker jag fler mindre arrangemang med LL-karaktär fördel skulle kunna göras på en varvbana (inte 5-6 varv men kanske 2-3), Den behöver ju inte vara så kort som en XCO. Vissa långlopp har ju redan så att det är loopar som snurrar tillbaka mot målområdet. visst det blir kanske mindre naturupplevelse för de motionärer som cyklar om det får köra samma vända fler gånger. Men jag tycker det blir mycket bättre stämning då publiken kan se åkarna flera gånger under loppet. Med varvlopp finns också bättre möjlighet för langning etc för dem som inte ha elitservice som kan ta sig ut runt banan, utan kanske står med en barnvagn vid målområdet =).

      Radera
  3. Först: bra och genomtänkta inlägg Johannes, jag bränner av några då och då :)

    Gällande tävlingsform så gillar jag LL själv, men det kanske mest beror på att jag aldrig kört XCO. För mig är det för ännu mer inbitna och tävlingsfokuserade personer och jag kanske håller mig ifrån dessa för att jag inte riktigt identifierar mig till den skaran än.

    En orsak till att långlopp har såpass många anmälda tror jag är tack vare att de just kanske är lite lättare. Titta på snittmotionären så tror jag att han eller hon tycker att Lida Loop är snäppet för tekniskt. Det är inget fel med det, men jag tycker ändå det är bra att det finns tävlingar för den stora massan. Det är bra för MTB-sporten att sponsorer vill vara med och att t ex Cykelvasan får medial uppmärksamhet, tänk det är nääästan så att SVT sänder i "riktig" tv nu.

    Ju fler lopp där motionärer kan och vill delta på sin nivå och utifrån sina förutsättningar, desto fler och bättre "nischade" tävlingar som kanske XCO är. Slutet gott, allting gott :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, och tack för feedbacken! Jo, så är det absolut, som du säger, att XCO är ännu mer racing vilket inte tilltalar många motionärer. Långloppen har för många en kittlande utmaning då det beroende på hur mycket man tränar kan kännas väldigt långt med 70-90 km.

      Jag är väl själv mer intresserad av fart än distans. Sänker man bara farten marginellt kan man ju förlänga sträckan brutalt mycket.

      Självklart är det jätteviktigt att det finns lopp som kan engagera MÅNGA och att det finns något för alla nivåer. Det är jättebra för MTB-cyklingen i Sverige.

      Men att SweCup XCO verkar ha så låg status i svensk cykel är tråkigt, eftersom det är det elitåkarna behöver bli snabbare på för att kunna hävda sig internationellt. Sen kommer XCO aldrig att vara för massorna, men några fler tycker jag borde testa!

      Radera