Tänkte skriva lite om hur jag tränade som ungdom, och det var ett enkelt recept: Så hårt som möjligt så ofta som möjligt. I lilla Lycksele fanns ingen direkt kunskap kring cykelträning. Det finns skidgymnasium och det hade varit smart att utnyttja deras kunnande kring träning. Men vi visste inte bättre helt enkelt.
Allt om olika intensitet och relation mellan hög och lågintensivt träning var för mig då helt okänt. Som Junior (17-18) körde jag därför 5-6 dagar i veckan och 60-120 minuter varje pass. Skulle tro de landade kring 10-12 h/veckan på sommaren. Det var väldigt få rena intervallpass, utan oftast var det att köra en känd slinga så snabbt man kunde för dagen. De enda intervaller jag körde var 1 minut med 5 minuters vila och dessa oftast löpning i backe.
Jag var ganska ofta sliten och med all rätt givet det träningsupplägget. Även om passens utformning oftast var lika så varierande bantypen och även tiden något vilket gav lite olika respons. Vissa pass var ren landsvägstempo, fast på mtb, vi hade en slinga runt tuggens kraftstation, 44 km och tog kring 1:20 vilket var väldigt nära tävlingstiden för juniorklassen. Sen var det självklart mest XC-pass i relativt backig terräng vilket ändå gav någon form av naturliga intervaller. Jag var relativt stark i klättringar på den tiden. Sen hade vi även en "stadsrunda" genom stan, som tog drygt 30 min. 1 eller två varv på den var ett stenhårt pass med mycket igångdrag och accelerationer.
Att jag ändå på den tiden var hyfsat konkurrenskraftig trots okunskapen tror jag beror på att jag inte hade vett att vara rädd för att bli sliten. Det är ju en väldigt effektiv träning om man kan tåla det. Jag tror idag att både jag och många andra nästan är för rädda för slitsam träning. När man hör proffsen prata om att de kör 15% intervaller och resten lågintensivt är de lätt att man glömmer att det är på 20 h/veckan. Kopierar man dessa ratios till 5-10 h/veckan tror jag man får alldeles för lite tuff träning. Jag tror många skulle tjäna på att köra fler hårdare pass, men det är ju slitsamt så man måste ju ha motivation för det. Att ha några kända slingor där man kan jaga sina egna snitthastigheter eller mellantider etc är en effektivt sätt att motivera högt tempo. Även Strava är såklart ett bra tävlingsmoment till passen. Även om att jaga strava-tider inte ger optimal effekt eftersom man tröttar ut sig i de första intervallerna och får klart lägre snitteffekt än om man kört jämnare i alla intervaller på passet. Det är dock inte lika kul som att hetsa på varje segment =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar